En berättelse som i mycket liknar den upplevelse jag själv hade när jag besökte Palestina; ett uppvaknande; hur är det möjligt att palestinierna behandlas så illa av israelerna (Israel är ju "den enda demokratin i Mellanöstern")?; varför blir man bara matad med Israels synvinkel hemma? Osv... Saccos beskrivning av hur gärna palestinierna berättar om vad de upplevt och hur de behandlas (hur ofta överdriver de, gör de det alls), är på pricken min upplevelse. Kanske är detta det effektivaste sättet för de förtryckta att få (väst)världens uppmärksamhet? Att berätta för besökare om hur det är.

"Palestine" känns dock inte riktigt lika väl genomarbetad som efterföljaren "Footnotes in Gaza". Men båda verken är väl värda att läsa.

Betyg 4