Jungstedts deckare är snabblästa, och saknar på intet sätt spänning. Samma karaktärer figurerar bok efter bok, och det är väl vad man förväntar sig och också uppskattar. Dock tycker jag att hennes gestaltande av dem har försämrats på slutet, det känns mer som att det beror på att man läst tidigare böcker att du alls får liv. Lite snabbt och oengagerat tycker jag att det börjar kännas. Något som jag tycker fått alltför mkt meningslöst utrymme i böckerna, är Johan Bergs familj. Att journalisten själv figurerar i utredningar är en sak och helt ok, men familjen kan vi väl lämna därhän? Nu kanske ser det kanske ut som om det också blir så i nästa i bok... För det är visserligen lätt att tro, att titeln syftar till att det blir den sista. Det tror inte jag, jag tror att den syftar till teatertemat i boken. Jungstedt har genom alla dessa böcker varit en stående trea för mig. Inget speciellt, men helt ok deckare som är spännande och kul för stunden, men inte hänger kvar när boken är slut. Så det blir en trea även denna gång.

Betyg 3

En känd journalist hittas mördad på sitt hotellrum. Kriminalkommissarie Knutas och hans kollegor grubblar över motivet till dådet.

En lättläst, spännande och bitvis obehaglig historia.
Bok nummer tio i serien.

Betyg 3

En bra bok

Betyg 4

Något så infernaliskt trist får man leta efter! Jag somnade om och om igen i flygplansstolen av denna skitbok. Att hon enbart skriver för att tjäna pengar är ju ganska uppenbart, men att ett stort förlag kan ge ut sådan naiv och barnsligt skriven smörja är helt vrickat. Men ändå inte. De vill ju också tjäna stålar, och M. Jungstedt är ju ett känt namn. Men hur kommer det sig egentligen att människan har lyckats? Den Sista Akten som mer påminner om tantsnuskfjoll inom Harlekingenren, är så pinsamt dåligt skriven att det är ett hån mot verkligt skickliga författare. Noll stjärnor vill jag ge det här skräpet!

Betyg 1