Bokrecension
Författare: Mattias Edvardsson
Titel: Dit drömmar färdas för att dö
Förlag: Parabellum Nord AB Förlag
Antal sidor: 323
ISBN: 9789197812870
Mattias Edvardsson är född 1977 och bor utanför Lund, med sambo, barn och hund. Han arbetar som lärare på gymnasiet i svenska och psykologi. Dit drömmar färdas för att dö är hans första roman. (Källa Parabellum förlag).
Denna bok bygger på ”Bobbyfallet”, den lilla förståndshandikappade pojken som blev misshandlad och torterad till döds av sin mamma och styvpappa 2006. Mamman och Styvpappan blev fällda för dråp (inte mord) till tio års fängelse. Nu i oktober är de båda fria igen. (Källa Wikipedia).
Både namn och orter är utbytta. Det som handlar om Liisas uppväxt vet jag inte vad som är sanning och vad som är fiktivt. Däremot känner jag igen misshandeln och tortyren Bobby fick genomgå genom att följa medias berättelser.
Handling: Berättelsen börjar 1963 när Liisas pappa Kari Nenämaa och hans fru Ritva flyttar från sin hemby utanför Tammerfors till Sverige och Landskrona. De kan ingen svenska, men det hindrar dem inte från att söka lyckan i Sverige där jobben finns. En kusin till Kari berättar att varvet i Landskrona söker duktiga plåtslagare, och det är just vad Kari är. Trots hans dåliga svenska, får han fast anställning efter bara fem minuters provsarbete. Kari och Ritva flyttar in på sjunde våningen i ett nybyggt hus på Lavi i Landskrona. Ritva får också snart jobb som sömmerska. Det här var på den tiden som det skreks efter arbetskraft i Sverige. Nu när de båda har jobb börjar de längta efter barn och 1972 föds Saara och tre år senare Liisa. Det skulle snart bli tuffare tider även i Sverige, efter att det blivit borgerlig regering i början av 70-talet. Helt plötsligt skulle 700 anställda bort från varvet. Kari som redan från börjar varit fackligt engagerad, tillbringar mer tid på jobbet och facket där han är med och bland annat demostrerar. Han börjar även dricka alkohol. Lite senare får även Ritva sparken från sitt jobb som sömmerska och familjen får det tufft.
Liisa växer upp till en tjej som behöver mycket bekräftelse i form av kärlek, och det gör att hon tror på killar som säger att hon betyder mycket för dem. Hon träffar Hassan, en kille från Somalia, som säger att han älskar henne, men när Liisa blir gravid förändras han. Han vill inte bli pappa och säger åt Liisa att ta bort barnet. Han måste gifta sig med en somalisk kvinna.
1995 föds Sammy med diagnosen Pierre Robins syndrom – tungbasspalt i gommen och han kommer att behöva opereras. Senare visar det sig att även Sammy har någon form av förståndshandikapp, precis som hans mamma har. Liisa har svårt att ta hand om Sammy, men som tur finns mamma Ritva där och stöttar henne.
Liisa börjar plugga på Kom Vux, men det går inte särskilt bra, hon får istället börja på Samhall och sortera skruvar, något hon inte tycker är roligt. Liisa har en dröm att flytta på landet och ha djur omkring sig.
2003 ser Brian Olsson en annons om ett torp att hyra på landet. Han kontaktar ägaren och slår till direkt, även om torpet mer liknar ett råttbo. Brian flyttar in och skaffar lite djur. Han blir bekant med den snälle grannen Örjan och snart börjar han låna pengar av Örjan. Han säger att han väntar ett miljonarv efter sin döda mor och att Örjan snart ska få tillbaka sina pengar.
Liisa kämpar på med sitt jobb och Sammy, hon får även kontakt med Brian genom något som kallas telefondejtingcafé. De börjar träffas och snart vill Liisa flytta ut till Brian på landet tillsammans med Sammy, något mamma Ritva inte är förtjust i. Hon är oroligt för både Liisa och Sammy för efter att träffat Brian känner Ritva att hon inte litar på honom.
Efter att Liisa och Sammy flyttat till Brian börjar han visa sin aggressiva sida. Han börjar misshandla Liisa och Sammy. Snart får han även med sig Liisa att misshandla Sammy. Pojken måste uppfostras anser han. Sammy binds fast vid en stol, får vara ute i snön naken och ytterligare fruktanvärd misshandel förekommer. Till slut går det för långt och Sammy kvävs till döds. Mamman och styvpappan sänker kroppen i en sjö.
Detta var den mest sorgsna och obehagligaste bok jag läst på mycket länge. Trots den fruktansvärda berättelsen var jag tvungen att sträckläsa boken, medan tårarna rann nerför kinderna. Eftersom Bobby som fallet bygger på bodde utanför Jönköping där jag bor, är jag väl bekant med både det lilla samhället familjen bodde i och sjön man hittade hans kropp i. Jag tror att man tar åt sig lite mer när man bor på samma ställe och alla pratar öppet om händelsen på ett annat sätt, än om det ligger långt ifrån. Boken var välskriven, detaljerad och bra gestaltad. Författaren lyckades få mig att glömma tid och rum och bara fokusera på händelserna i boken, ända tills den var utläst efter några timmar. Hoppas att Mattias Edvardsson skriver fler liknande böcker. Böcker som handlar om tragiska fall mot barn som vi aldrig får glömma.
Betyg 5/5 (62)