Briljant skildring av klass, sårbarhet och illusioner
Sextonåriga Katya Spivak lämnar en grå industrihåla i New Jersey för att arbeta som barnflicka hos en välbärgad barnfamilj i den lilla kuststaden Bayhead Harbor. Och där i sommaridyllen skymtar hon plötsligt löften om ett nytt och bättre liv. En dag när Katya är ute och promenerar med familjens två små barn möter hon en charmerande äldre herre. Han presenterar sig som Marcus Kidder och visar sig vara en förmögen och djupt respekterad barnboksförfattare. Mellan dem växer så småningom en sorts vänskap fram. Den musik han spelar, konsten på väggarna i hans vackra hem vid havet, böckerna och de påkostade gåvor han ger henne - allt detta står i skarp kontrast till Katyas egen bakgrund, som till stora delar har kantats av missbruk och kriminalitet.
Från början verkar Marcus Kidders intresse för Katya vara tämligen oskyldigt. Men steg för steg - nästan omärkligt - förändras förhållandet mellan dem. Han blir alltmer besatt av att måla hennes porträtt och när Katya till slut låter sig övertalas blir det inte som hon har förespeglats. Frågan är vad den äldre mannen egentligen vill ha av henne. Och vilka risker är han beredd att ta för att försöka erövra det?
I En fager mö möter vi en tonårsflicka, lika sårbar som tuff, som långsamt börjat förstå att hennes tillvaro är hotad. Joyce Carol Oates har skrivit en gåtfull och överraskande berättelse som på många vis ansluter till romanerna Det var vi som var Mulvaneys och Djur.
''Oates skildring av klass, sårbarhet och illusioner är briljant, och först på sista sidan avslöjar hon maktens egentliga domäner.'' The Sunday Times
''Joyce Carol Oates litterära blick viker inte från relationen mellan dem som har makt och självkänsla och dem som inte har det, och inte från våldet som lurar under ytan.'' DN
''Hon förmår att på ett litterärt enastående vis aktualisera hur makt och auktoritet kan förändra våra föreställningar om andra människor och om oss själva, hur hierarkier kan cementeras av den maktasymmetri som ofta råder i sociala relationer.'' Tidningen Kulturen
Utdrag ur boken:
Det verkade som om mr Kidder just hade gjort samma iakttagelse. Han hade vätt pekfingret och stod och torkade av blombladen med bekymrad min. "Dessa vackra onyttiga ting! Jag har slösat bort mitt liv på dem, vem vet varför. Jag var gift en gång - faktum är att jag var gift två gånger - med riktiga skönheter. Skönhet är min stora svaghet, och varför? Freud sa: 'Skönheten har ingen uppenbar nytta. Men utan den vore livet outhärdligt' ".