fredagen den nittonde april 1996, klockan 23,52: vice polischef carl ouseman ser fram emot ett lungt veckoslut, men en nödsignal till sambandscentralen från en vettskrämd kvinna kullkastar alla planer.
styckade, stympade kropparmöter houseman och hans kolleger när de den kylia aprilkvällen kallats till ett ensligt beläget hus på den amerikanska landsbyggden. här finns också pentagram, upp och nervända krucifix och annat som tyder på satanism.
under elva dagar pågår jakten på mördaren, elva dagar av mycket kaffe och lite sömn. de första spåren leder houseman och hans män till medlemmarna i en djävulskult. ett barn, fött i hemlighet och spårlöst försvunnet, dyker också upp i utredningen. kan det röra sej om ännu ett offer? snart genomsyras den lilla landsortsstaden av rädsla, misstänksamhet och skvaller...
elva dagar bygger på en verklig händelse.
Utdrag ur boken:
''polisen''.
''gode gud, gode gud, hjälp oss, snälla ni, hjälp oss...''
''vem är det som ringer och vad har hänt?'' det var sally wells som tog emot samtalet - hon pratade aldrig för mycket och var mycket samlad. hon var ny på expeditionen och arbetade deltid, men hon lärde sej snabbt.
''hjälp oss, det slår ihjäl oss allihop. hjälp!''
''var befinner ni er och vem är det som ringer?''
''skaffa bara hjälp'' -ohörbart- ''slog ihjäl Francis, han slog ihjäl honom, kom och hjälp oss!''
''var befinner ni er?''
''francis mcguires gård! hjälp!''
''var ligger gården någonstans?''
''gode gud, kom och hjälp oss'' -ohörbart- ''det var inte meningen. gode gud, gode gode gud, jag vet inte, snälla ni hjälp oss. snälla...''