Recension av Alfred Skogbergs bok När någon tar sitt liv: Tragedierna som vi kan förhindra

Boken är utgiven på Ordfront (2012) och innehåller 205 sidor.

Alfred Skogberg är född 1972 och bosatt i Stockholm. Han är frilansjournalist och har tidigare jobbat som journalist på TV4:s Kalla Fakta, varit pressekreterare för Greenpeace, informatör på Läkare utan gränser och jobbat som interninformatör på Sveriges Radio. Dessutom har han bott i USA, Frankrike och Kuba. När någon tar sitt liv är hans första bok. Källa: Ordfront.

Handling: Detta är faktiskt den första reportage- och debattboken om suicid. Boken innehåller också listor med tips på förebyggande åtgärder.
Författaren har intervjuat makthavare, poliser, efterlevande och den mannen som stod bakom den uppmärksammade nätsajten självmordsguiden.com, där han gav råd om de bästa sätten att begå suicid på.
Författaren berättar vidare hur dåligt skolan, BUP och socialtjänst kan fungera. När ingen vill ta ansvar för tonåringar som mår dåligt. Enligt boken har det hänt att någon besökt psykakuten, fått en smörgås och Valium eller liknande medicin och sedan har personen gått hem och överdoserat. Även om personen lyckats räddats så har samma sak upprepats nästa gång personen uppsökt psykakuten.
En annan sak som författaren är kritisk till är att staten bara satsar tre miljoner kronor på forskning kring suicid medan trafiksäkerhetsforskningen får hundra- hundrafemtio miljoner varje år och då är de som begår suicid fem gånger fler än de som dör i trafikolyckor.
En annan intressant fråga som tas upp är hur medierna skriver efter att en ”kändis” begått suicid. Tillexempel skräckexemplet från Aftonbladets rapportering efter brottaren Mikael Ljungbergs suicid. Det stod detaljerat på första sidorna i tidningen även fast suicid bara ska förekomma i en mindre artikel inne i tidningen. Likaså var det när skådespelarna Johanna Sällström, Micke ”Svullo” Dubois och Emil Forselius begick suicid. Eftersom suicid är ”smittosamt” så kan sucidbenägna ungdomar ta efter (copycat-suicid). Vågar en kändis ta det steget vågar jag också göra det, kanske många tänker.
I ett kapitel tar författaren upp något som för mig som Jönköpingsbo var mycket intressant. Det var att Jönköpings län 2008 hade lägst suicidfall i landet, trots att kommunen hade flest inläggningar. Här samarbetar socialen, BUP, skola, psykiatrin och räddningstjänsten tillsammans. Och ju fler utryckningar desto fler kan man rädda och ta om hand. I Jönköpings län gör räddningstjänsten i snitt två utryckningar i veckan. Det finns tolv poliser i tjänst samtidigt i hela länet. Statistiken över suicider och suicidförsöken uppdateras nästan dagligen av polisen. Nu är flera kommuner i Sverige på väg att ta efter Jönköpings läns effektiva arbetsmetod.
Här en länk som går till psykiatrin på Ryhovs sjukhus för den som vill läsa mer hur de arbetar förebyggande där:
http://www.lj.se/gui/ljse/?site=ryhov&filtersite=&sitetitle=L%E4nssjukhuset+Ryhov&col1=ljse&q=suicidprevention

Den här boken sträckläste jag under lördagen som var. Kunde bara inte lägga den ifrån mig och nu i tisdags var det en artikel i Jönköpings Posten om sammarbetet som förebygger suicidförsök i länet och de tar även upp den här boken. Annika Pettersson är vårdutvecklare inom psykiatrin här i Jönköping och hon har sedan i början av 1980-talet gjort mätningar av suicid i länet och nu utbildar hon kommunens chefer. Jag tyckte att boken var riktigt intressant, välskriven och lättläst. Den borde många läsa. Föräldrar, lärare, vårdpersonal, ungdomar och andra som möter människor som inte mår så bra och där suicidrisk kan förekomma. Hoppas även att den leder till en ordentlig diskussion och debatt i samhället.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-07-30 (55) www.kristinasimar.se

Betyg 5