Recension av Mats Kolmisoppis prosasamling Undantagen
Boken är utgiven på Norstedts förlag (2012) och innehåller 184 sidor.

Mats Kolmisoppi, född 1976 debuterade med den kritikerhyllade novellsamlingen Jag menar nu (2001). För sin andra bok Ryttlarna (205), tilldelades han Aftonbladets litteraturpris med motiveringen ”Vi öppnade våra hjärtan och världen föll in”. Hans senaste bok är romanen Bryssel (2008) Källa: Norstedts.

Handling: Boken innehåller tolv noveller eller som författaren själv vill kalla boken – Prosasamling. Alla berättelser är skrivna i jagform, men det är inte samma person som skriver. Det kan vara en karaktär av båda könen. Själv vill jag nog kalla varje novell en ”inre monolog” för ”jaget” berättar utifrån det han/hon ser och tänker. Sedan undrar jag om det ”jaget” uppmärksammar är realitet eller bara en illusion. Den första novellen Bekännaren tar upp frågan huruvida vi svikit våra föräldrar. Två andra noveller som stannat kvar i mitt inre är den när ”jaget” är ute och reser flygplan och tappar fokus på själva resan för att titta på överklassen. Och den novellen som handlar om en kvinna som tagit livet av sig och hennes lilla dotter blivit bortadopterad av en rik familj. De tar tveksamt emot flickans morbror som vill besöka sin systerdotter och håller god min ända tills flickan somnat, då vill de helt plötsligt ge morbrodern pengar för att han inte ska träffa sin systerdotter igen. Den var tragisk, som om ett barns behov att få besök av äkta släktingar kan köpas bort för pengar. Alla noveller är mörka, pessimistiska, vemodiga och skamsna. ”Jaget” själv känner ofta skuld och harm men gör inget åt det.

Jag har aldrig läst den här sortens novellsamling eller prosasamling som författaren vill kalla den och den var inte lätt att recensera. Alla noveller hade ett dystert tonfall, det är ilska rakt igenom och det finns ingen som helst ljusning som avslutar novellerna. Allt är och förblir smutsigt och oestetiskt. Visst boken är mycket välskriven och det känns som om författaren skrivit varje ord med stor eftertanke. Hans karaktärer tänker alldeles för mycket på det som händer runt omkring dem, men gör inget åt sin bedrövliga situation. Jag kan även tyda att texten innehåller en del samhällskritik och sarkasm. Jag som läsare får verkligen fundera mycket på texterna och vad författaren vill förmedla med dem.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2012-07-24 (54) www.kristinasimar.se

Betyg 4