En geishas memoarer, Arthur Golden 1997 i översättning av Gertrud Hemmel
Författaren som är historiker har genom intervjuer med geishor getts en inblick i deras liv, en annars ganska dold värld. Historien bygger mest på samtal med Mineko Iwasaki, men även andra, Det som är lite tråkigt att få reda på efter att jag läst boken är att författaren röjt hennes identitet som han tydligen lovat att inte göra och blev i sin tur stämd av Mineko, eftersom hon ansåg att han fabulerat. Hon kände då sig nödgad att ge sin version om sitt liv som geisha i en egen bok.
Ett är säker, det är ett mödosamt liv att bli geisha, det finns många sätt att behaga sin ”danna” så de måste vara välutbildade i bla dans, konst och att hantera olika instrument, men för att överhuvudtaget bli påtänkta måste man vara vacker. Mineko är noga med att omtala att geishor inte ska jämföras med prostituerade, men i boken beskrivs de just som det, eller något mellanting. Ett är säkert, de är helt beroende av sin ”danna” och måste hålla sig till honom.
Sayuros berättelse tar sin början 1929 i en fattig fiskeby, på grund av att modern dog och fadern var fattig såldes hon och hennes syster. De trodde själva att de blev adopterade, men det blev i stället en hård värld de hamnade i, med hårt arbete och rivalitet. Att som liten flicka inte förstå, att först arbeta som husslav för att senare om man hade ”tur” få utbildas till geisha. Själv hade hon inte ett val, andra skötte det.
Har efter att läst boken också sett filmen, som så ofta är det svårt att göra boken