"Ändå var det något i Falker som inte var hos en själv, något ogängse, något vagt olikt, som inte lät sig beskrivas. Många såg en förklaring till det annorlunda hos honom i hustruns oväntade död, men där var lika många som vittnade om att han visat en apart läggning redan som barn. Hur som helst: Efter Sonjas brand blev Falker så sär han allmänt ansågs eljest.
Falkers hus låg lite avskilt; hade det legat inklämt mellan annan träbebyggelse hade omgivningen troligen förstått brasplåten bättre. Nu forstod man den inte alls. Varken den eller Falker."
Falker, en äldre man, ensamstående sedan hustrun dött efter bara ett par års äktenskap, ser sitt barndomshem och sin lilla skofabrik Sonja, uppkallad efter hustrun, brinna ner. Förvirrad och sökande driver han omkring med det gamla hemmets brasplåt under armen, det enda han lyckats rädda efter branden. I stan börjar man betrakta honom som en kuf - Falker med plåten. I sitt omtöcknade tillstånd känner han ändå starkt att det är något som börjar bli sent, att han måste finna den trampolin och det utknuff som ska föra honom till en annan verklighet. En dag förstår han också hur han skall göra....