Efter första världskrigets slut och ett tiotal år efter Titanic-katastrofen var radiotrafiken mellan fastlandet och båtarna som trafikerade Nordatlanten beroende av ett antal relästationer i havsbandet där den trådlösa telegrafins hjältemodiga pionjärer levde sitt eremitliv.
Den sällsamma öde ön Marina utanför Nova Scotia, känd som "Nordatlantens kyrkogård", är en av dessa stationer, och det är här dramat *Nymfen och lampan* utspelas.
Förste telegrafisten på Marina, Matthew Carney, återvänder från sin semester på fastlandet med en kvinna, Isabel Jardine, och en hemlighet. Den kärlek som så häftigt förenat dem övergår snart i ångest inför mysteriet som pinar dem båda och slutligen skiljer dem åt. Under vintermånadernas tristess, accenturerad av gnistsändarens nervslitande rytm, grips alla av förtvivlan, och på våren når dramat sin fullbordan.
Utdrag ur boken:
Värdinnans blick svepte föraktfullt förbi honom till den kullvälta stolen, till kläderna som låg där miss Jardine hade slängt dem, till den mörka fläcken på mattan.