En dotter berättar anekdotiskt om sin uppväxt i Tel Aviv, ensam med sin mor.
I början gillade jag inte upplägget, det påminner mycket om en samling noveller. Men det tog sig bra, och blev till sist riktigt bra.
Det sekulära inslaget i romanen - det faktum att trots att man är flykting och WWII-överlevare, måste man inte vara fundamentaljudisk - tilltalar mig starkt. Jag var innan läsningen började orolig att detta skulle vara en israelpropagandistisk skrift. Men mina farhågor kom på skam. Vilket gläder mig.