Recension av Kader Abdolahs roman Dagbok i kilskrift

Boken är utgiven på Norstedts (2011) och innehåller 316 sidor.

Kader Abdolah (pseudonym för Hossein Sadjadi Ghaemmaghami Farahani), född 1954 i Arak, Iran, tillhörde den underjordiska vänsteroppositionen under först Shahens och sedan ayatollornas regimer. Han tvingades fly landet 1988 och kom samma år till Holland, där han fortfarande bor. Sedan 1993 skriver han sina böcker på nederländska och har fått en stor internationell publik för sina romaner som ofta har exil som ledmotiv. Källa: Norstedts.

Handling: Denna roman handlar om den dövstumme Agha Akbar. Han förs till en grotta i Saffransberget för att kopiera den kilskrift som den första kungen av Persien lät hugga in om Madhi (Messias). Agha Akbar skapar ett eget språk som han använder i sin dagbok och som hans son Ismaiel många år senare försöker tyda. Läsarna får följa Agha Akbar från lite pojke och ända till hans tragiska död. När hans mor dör ung blir det hans farbror Kazem Khan som tar hand om honom och lär Agha att teckna ord. Farbrodern kommer att stå vid hans sida hela sitt liv. Eftersom Agha är dövstum är det svårt att hitta ett lämpligt arbete till honom. Som vanligt hjälper hans farbror Kazem Khan honom och hittar någon som hjälper Agha att lära sig restaurera persiska mattor och på äldre dar när han inte orkar resa runt för att restaurera längre öppnar han en egen affär.
Han gifter sig första gången med en sjuklig kvinna som dör ganska snart efter giftermålet. Senare gifter han sig med Tine, en stark och uthållig kvinna som föder Agha en son Ismaiel och tre döttrar. Det är Ismaiel och hans äventyr med sin far vi läsare sedan får följa. Ismaiel lär sig teckna ord med sin far och blir hans ständiga följeslagare genom livet.

En helt underbar bok av en av mina favoritförfattare, Kader Abdolah. Hans bok Sändebudet recenserade jag den 15 februari 2011 och finns att läsa på min blogg. Den här boken berörde mig lika mycket som Sändebudet. Författare från Iran skriver väldigt poetiskt och vackert. Att läsa om Agha Akbar och hans som Ismaiel var en fantastisk upplevelse. Romanen var mycket välskriven och fängslande rakt igenom och jag ville inte att den skulle ta slut. Det var ingen sträckläsarbok utan en bok som jag läste med stor eftertanke och det fanns mycket som sades mellan raderna. Både miljöerna och karaktärerna var fint gestaltade och innehållet handlade både om krig och om kärlek. En helt fantastisk bok. Hans första roman Huset vid moskén från 2008 har jag inte läst än, men det kommer jag snart att göra.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-01-24 (7) http://blogg.passagen.se/krisim

Betyg 5