"Den här boken ger en mångfald av bra och konkreta uppslag att arbeta efter i den nya skolans läroplan, som omväxlande kallats 'drama', 'dramatiskt skapande', 'dramatisk verksamhet', 'dramatiskt formande', eller 'improvisation'.
Författare, Brian Way, är en av pionjärerna för 'drama' i England. Han började att arbeta med det i blitzens London sedan med barn och ungdomar som farit illa under kriget. Tillsammans med sina många elever under åren har han fått fram levande, stimulerande exempel som i detalj visar, hur man kan hjälpa barn få självförtroende, upptäcka vad de själva kan och bli lyhörda för att kunna samarbeta med andra. Han ser som en huvuduppgift för en pedagog att kunna lyssna på barnen, ta vara på deras synpunkter och låta dem utveckla sina möjligheter utan att behöva jämföra vem som är 'bra' eller 'bäst'. Alla kan - på sitt sätt och i sin takt.
Metodiken borde kunna bidra till att också hämmade barn upptäcker att de har en åsikt, att de kan och vågar formulera och framföra den. De borde med hjälp av den kunna bli mer inriktade på att försöka göra något åt både sina egna och andras problem istället för att bara 'anpassa sig' till ett existerande system."
Så säger den svenska översättaren Marianne Kärre i sitt förord. Marianne Kärre har under reportageresor i England själv studerat denna metodik och publicerat flera artiklar om den.
"Utveckling genom drama" är av grundläggande intresse inte bara för skolorna utan överhuvudtaget för alla som arbetar med barn och ungdom.
Utdrag ur boken:
Svaret på frågan: "Vad är en blind person" kunde - som vi föreslog i inledningen av boken - vara: "En blind är en person, som inte kan se". Men det kunde också vara: "Slut ögonen, håll dem slutna hela tiden och försök hitta ut ur det här rummet."