Försök att förstå

Bo för sig själv, äta ute, gå på bio varenda kväll om man vill. Klart att det ska bli skönt att komma till stan. En småregnig eftermiddag i slutet av augusti stiger Anders av 637:ans buss vid Jarlaplan i Stockholm. Med ny resväska och ny regnrock. Och plånbok. Lantisen kommer till stan. Han ska börja i gymnasiet.

Den första tiden blir hemsk. Skolan går väl an - men fritiden är urjävlig. Han har inte haft nån aning om hur hemlängtan fungerar, att det är som en binnikemask i magen...

Så småningom träffar han människor. Lelle som är småkriminell och skrytsam till tusen. Maggan som han blir förälskad i. Och så Monika som har trassel hemma och kommer på glid - en varelse som han tycker synd om, men som han inte förstår sig på. En flicka som han håller i sina armar utan att känna nåt annat än ett slags motsträvig ömhet för.

Utdrag ur boken:
Förfärad satt Anders med armen kring hennes axlar utan att kunna göra något. Utan att veta vad han skulle göra. Bara hålla hårt.
- Vad ska det bli...vad ska det bli...Hon tvingade sig att tala lågt fastän hon såg ut som om hon ville skrika ut. Du tror väl jag är en idiot...att jag borde vetat för länge sen vad dom höll på med...men...jag brydde mig inte om...jag ville inte veta...allting gjorde detsamma...gick det åt helvete så fick det göra det...ingen skulle förresten bry sej om ifall jag gick åt helvete...ingen hör du det...för mamma och Siv skulle det vara förbannat skönt.

Medelbetyg: 3 (1 röster)