Barnteve ger känsloladdade minnen. Vi på Saltkråkan har blivit sinnebilden för svensk sommar, Kråkguldet skrämde nästan ihjäl en generation barn och miljoner har lärt sig räkna med Fem myror är fler än fyra elefanter.
Återse Staffan Westerberg med sina dockor, Fablernas världs Pentti Varg som blev radioanmäld för svordomar, Hedvig med sin näsa och ugglan Helge, delfinen Flipper som är smartare än människor, alla dispyter kring julkalendern genom åren, de läskiga vuxna i Kråkguldet och förstås alla Astrids karaktärer, Beppe med sin färdiga Sigrid, de vänsterorienterade Ville, Valle och Viktor, för att inte tala om Kapten Zoom.
Göran Everdahl, journalist och filmkritiker, känd krönikör från bland annat radions Spanarna samt Gomorron Sverige och Filmkrönikan i teve har valt att se på barnteve som kollektiva minnen. Man kan bli för gammal för att se på barnprogram, men man blir aldrig för gammal för att se tillbaka. Och det är omöjligt att tröttna på att gräla om barnteve.
Barndomsminnena från vår tid framför teven är ofta ljusa, någon gång hotfulla, inte sällan absurda. Men de sitter där de sitter. Dagens nyhetsbrus förgår, Professor Balthazar består.
Sagt om Kom nu'rå!