Överingenjör Johan Lindström är lycklig ägare till en herrgård och aktier för sextio millioner i AB Elektro-Kyl. Inte ens en skara arvshungriga syskonbarn kan förmörka hans liv. Möjligen skulle det vara kråkorna. Men hans släktingar är tillgivna, hjälpsamma och uppoffrande i varje stund han står ut med att ha dem i närheten. Och när han till sist lämnar den lilla kretsen under uppskakade omständigheter, kan det då vara någon av dem som har..... Nej, hur kan ni tro det!
Men stadsrådet tror. Med sin vanliga suveräna förmåga att delegera har han lämnat detaljer som proposioner, lagförslag och riksdagsfrågor åt medhjälpare för att ägna sig åt väsentligheter. Han avvisar föraktfullt norrländska landshövdingeposter och att bli VD i Vin- och Spritcentralen. Han skall lösa gåtan kring mordet på Johan Lindström. Och gör det också, vemodigt biträdd av adjunkt Persson, som dock i denna del av deras äventyr kvicknar till på ett sätt som torde skaka om hans många medkännande vänner från tidigare böcker.
Världen förändras men det finns alltid politik och politik kan alltid utsättas för satir. I bättre form än någonsin störtar stadsrådet, styrkt av saftkobbel, ut på nya, oförglömliga äventyr bland hög och låg.
Utdrag ur boken:
Monologen bröts av tramp i trappan, En kvinna i städrock och tofflor blev synlig. I famnen höll hon ett gevär, ömt, moderligt, som man håller en baby. Men röst och ögon var skarpa.
- Upp med händerna! Och försök inga konster! För då skjuter jag!