Dalen mellan bergen i Schweiz är ett paradis på jorden. Eller åtminstone ett paradis för människor med vissa psykiska åkommor, som behöver vila upp sig i lugn miljö med hög luft, god mat och professionell omvårdnad. Så ser det i alla fall ut.
Men varför är det då så förtvivlat svårt att ta sig därifrån? Och vad har alla patienter gjort för att ta sig dit?
Svenske Daniel kommer till Himmelsdalen för att besöka sin tvillingbror Max, som han haft sporadisk kontakt med. Max vill be honom om en tjänst: att byta plats med honom så att han hinner ordna upp lite privata affärer. På grund av en skuld har hans flickvän blivit misshandlad av ett gäng skrupelfria kriminella. Bara några dagar, så han kan betala skulden och rädda flickvännen. Snälla? Daniel ger med sig, och Max ger sig av.
Men kommer inte tillbaka. Daniel förstår att Max är mycket mer manipulativ och farlig än han någonsin har trott. Och det värsta är: så är alla andra i Himmelsdalen också. Den öppna friska dalen är ett fängelse för riktigt sjuka människor, farliga både för sig själva och omvärlden. Och personalen kan han naturligtvis inte övertyga om att han inte är han utan att han är sin bror.
Marie Hermansons nya berättelse är en spännande, mångbottnad berättelse, med thrillerns snabba oväntade vändningar, och den samhällskritiska romanens tankeväckande tilltal. Den kan påminna om sextiotalets vassa prosakonst, om PC Jersilds tidiga romaner.
Utdrag ur boken:
"Jag bekymrar mig inte det minsta om den där Tom. Herregud, har ni inte fattat att ni har fel patient här. Ni har släppt ut en sjuk kille och tagit in en frisk. Det borde bekymra er !"
"Vi har gott om tid att diskutera den saken " Sa Gisela Obermann.
"Ni kanske ,men inte jag. Jag lämnar det här stället nu!"
"Varsågod. Du kan gå tillbaka till din stuga när du vill"
"Jag menar naturligtvis att jag lämnar kliniken. "