HIV/AIDS-krisen i 80-talet och heternormen är något som ofta dyker upp i dessa böcker och på sätt och vis går de också hand i hand. Efter epidemin under vilka många strök med förändrades bögsamhället. Från att ha varit något säreget, kreativt och spännande, så uppstod en helt annan atmosfär. Istället för en öppenhet har en anonymisering uppstått, där man strävar efter ett heteroliknande liv, för att dels klara sig bättre i den självhatande bögvärlden, men också i heterovärlden. Ju obögigare man är desto bättre är det, det är sanningen, fastän ingen vill erkänna det. Hetero har blivit idealet, för det är med det man kommer långt, eller som den atypiska bögen som vem som man känna igen och som det skämtas och ALLTFÖR ofta. Jag blir arg när jag märker ett bakåtsträvande i bögvärlden, trots att vi på ytan tror att allt går framåt i och med alla nya lagar som instiftas.

En kort, men intressant bok som fungerar som en reality-check. Rekommenderar definitivt avsnittet av Tomas Hemstad (och även Petter Wallenberg), som fungerar som ögonöppnare.

Betyg 3