Recension av Inger Frimanssons psykologiska thriller Det kalla landet

Boken är utgiven på Norstedts (2011) och innehåller 357 sidor.

Inger Frimansson, född 1944, är författare och journalist. Sedan 1988 är hon författare på heltid. Inger Frimansson ger ut både romaner, lyrik, noveller och ungdomsromaner och hon slog igenom på allvar med God natt min älskade 1998. Det kalla landet är en direkt uppföljare av Råttfångerskan som kom ut 2009.

Handling: Ingrid överlever trots alla odds, efter att varit instängd i Roses källare i fyra dygn. Hon hade åkt till Rose för att berätta att Titus Bruhn, Roses före detta man låg för döden och att han nu ville prata med Rose. Hon blev nedknuffad i Roses källare och där blir hon liggandes tills Titus döttrar, Jennifer och Julia kommer dit och upptäcker Ingrids jacka och stövlar. Ingrid är mycket illa däran, när ambulansen kommer, hon har rasat i vikt och ena armen har blivit bruten på ett märkligt sätt. På sjukhuset ligger hon bara och vill inte prata med någon.

Titus Bruhns döttrar ordnar med begravningen och Tomas, Roses son, lovar efter mycket tänkande att spela gitarr på begravningen. Tomas och hans gravida thailändska fru har precis kommit till Sverige. Tomas hann inte berätta om deras ankomst till Rose, och de råkar komma mitt i den traumatiska händelsen med Ingrid. Rose själv hämtas av polisen.
När Ingrid kommer hem från sjukhuset får hon bo hos sin syster Maria och hennes man Mogens. Men det är mycket jobbigare än Maria föreställt sig. Ingrid skriker ofta och högt av rädsla. Så den dagen deras yngsta syster Cecilia ringer på Marias dörr och berättar att hon lämnat Brasilien för att flytta hem igen, blir allt lättare. Cecilia flyttar med Ingrid hem till hennes lägenhet för att ta sitt ansvar. Julia får en uppenbarelse från sin pappa under begravningen. Hon hör honom säga att hon ska bli hans kronprinsessa och ta hans plats på bokförlaget och jobba tillsammans med Annie. Hon kommer med många nya förslag till förändringar på förlaget. Något som de andra anställda tycker är allt annat än förkastliga förslag. Det blir intriger och flera anställda berättar för Annie hur de upplever situationen och ber henne om hjälp, Annie är i sin tur för finkänslig för att sätta Julia på plats.
Ingenting blir längre som när Titus Bruhn var i livet, då allting var ordning och reda. Nu är det bara osämja och tråkigheter både på förlaget och bland familjemedlemmarna.

Jag läste och recenserade pocketupplagan av ”Råttfångerskan” rätt nyligen och tyckte att den var både skrämmande och spännande, men att slutet var så abrupt. Bara några dagar efter upptäckte jag att det skulle komma en efterföljare – Det kalla landet, och blev så glad. Jag hade ju handlingen i färskt minne från Råttfångerskan så det var inga problem att komma in i i den nya boken. Den var precis lika välskriven och spännande som den förra. Ingrid Frimansson är en mästare på att hålla läsarnas nerver på helspänn hela vägen. Både beskrivningar och gestaltningar var perfekta. Att boken handlade om bokbranschen var ett extra plus eftersom jag själv arbetar inom den, och inte gör det saken sämre att en del av handlingen var från kända ställen i Huskvarna-Jönköping, som jag kände igen, eftersom jag även bor där. Hoppas att det kommer ytterligare en fortsättning på denna berättelse.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-08-22 (81) http://blogg.passagen.se/krisim

Betyg 4

Åter igen en stark & gripande thriller av Inger Frimansson! Stark 4:a!

Betyg 4