Omläsning
Det var många år sedan jag läste "Stenarna skola ropa" av Ruth Rendell, men jag mindes den som en mycket bra deckare. Jag fick därför för mig att jag skulle läsa om den, och jag tyckte till och med att den var bättre nu, än vad jag mindes av den.
Det ovanliga med boken är att jag som läsare mer eller mindre vet redan från första början vad som kommer att hända. Jag vet vem mördaren är och vilka som kommer att mördas. Detta kan låta avskräckande, men jag tycker ändå att Ruth Rendell lyckas med bravur i den här deckaren som nästan är uppbyggd likt en dramadokumentär där hon frågar läsaren, hur detta hemska kunde inträffa, kunde morden hindrats? Det fanns varningstecken redan från början, varför reagerade ingen på dem?
Spoilervarning:
Första meningen i boken:
"Eunice Parchman dödade familjen Coverdale därför att hon inte kunde läsa eller skriva." Och så för Rendell oss tillbaka i tiden där jag som läsare får lära känna analfabeten Eunice som tar anställning som hushållerska ute hos den välbärgade och mycket intellektuella familjen Coverdale på landet. Familjen Coverdale består av George och Jacqueline och barnen Giles och Melinda. De är alla intellektuella och läser både tidningar och böcker. Det tryckta ordet är Eunice största fiende och det skrämmer vettet ur henne. Men vad fick henne att mörda familjen Coverdale? Och vilken roll hade Joan Smith i dramat. Den drygt 50-åriga Joan som tillsammans med sin man ägde byns lanthandel. Joan, f.d. prostituerad, numera en neurotisk väckelsepredikant som är övertygad om att hon är Guds utvalda på jorden.
En briljant deckare som verkligen sticker ut från mängden. Trots att, jag som sagt vet hur det mer eller mindre kommer att sluta, så är den väldigt engagerande att läsa. Spännande, mysig och välskriven. Karaktärerna är mycket välskrivna och Rendell lyckas med det mycket märkliga: Hon får mig att känna viss sympati för den apliknande stenålderskvinnan, Eunice vars största önskan var att få bli lämnad ifred med sin tv och sina chokladkakor. Jag är inte den som känner sympati för mördare, inte i bokformat och absolut inte i verkliga livet. Men jag kan inte låta bli att känna viss sympati för Eunice trots hennes hemska brott. Och jag fascineras dessutom av den helgalna Joan Smith.
En toppendeckare som jag varmt kan rekommendera!
Toppbetyg!

Betyg 5

Stenarna skola ropa av Ruth Rendell är en annorlunda deckare. Redan i bokens första kapitel får vi veta vem mördaren är, vilka mordoffren är och vad motivet är. Motivet är något så märkligt som att den mördaren Eunice Parchman inte kan läsa eller skriva. Det låter som att det skulle vara en ointressant bok, men det är det sannerligen inte. I romanen får vi följa alla händelser som leder fram till massakern i den engelska herrgården.

Jag vet att boken av vissa har kritiserats för att ha en djupt fördomsfull inställning till analfabeter. Jag kan förstå kritiken. Hon jämförs med en urtida apsläkting. Men jag tror att man kan bortse från detta. Det verkligt intressanta är att de faktiska fördomarna kring analfabeter är vad som gör att Eunice är beredd att göra allt för att hennes hemlighet inte ska komma ut.

Bland bokens kvaliteter kan nämnas de ingående personporträtten. Personerna känns trovärdiga. Men jag tycker också mycket om författarens humor som kommer upp till ytan vid många tillfällen. Dessa saker gör att det är ett nöje att läsa denna psykologiska kriminalhistoria. Jag rekommenderar den med glädje.

Betyg 4