Recension av Kajsa Ingmarssons roman Någonstans inom oss

Boken är utgiven på Norstedts Förlag (2011) och innehåller 374 sidor.

Kajsa Ingmarsson debuterade som romanförfattare 2002 och har sedan dess skrivit flera romaner som blivit kritikerrosade och haft enorma publikframgångar, bland annat Små citroner gula, lyckans hjul och Bara vanligt vatten.

Handling: Det är fredagskväll och sen höst. Rebecka står ensam på en klippa i Stockholm. Hon har bestämt sig för att hoppa 30 meter ner till marken, för att ta sitt liv. I och med att hon hoppar borde historien vara slut, men det är nu den verkligen börjar. Hon kommer till himlen och blir omhändertagen av sin skyddsängel Arayan. Rebecka ångrar nu att hon tagit sitt liv, hon längtar tillbaka till sin make Mikael. Varför har egentligen Rebecka tagit sitt liv? Hon lever i ett till synes lyckligt äktenskap, har ett intressant och välbetalt arbete som hon älskar. Detta är något som Mikael och Rebeckas vänner nu försöker få svar på. Alla är överens om att Rebecka varit mycket hemlighetsfull angående sitt liv, både över sin uppväxt och över sitt vuxna liv. Mikael träffar Rebeckas syster Sofia för första gången på Rebeckas begravning och de kommer att fortsätta träffas. Mikael tänker att hon kanske vet mera om Rebecka, men de har knappt haft någon kontakt med varandra som vuxna, så hon har inte mycket att berätta. Samtidigt som Mikael får hjälp av sin mamma med begravningen och när han träffar sina och Rebeckas vänner är hon själv närvarande och både ser vad som händer och hör vad som sägs och det är egentligen ingenting hon vill se eller höra. Ju mer Mikael får veta om Rebecka desto mer känner han hur lite han egentligen vet om henne.

Detta är den första roman som jag läst av Kajsa Ingmarsson. Upplägget skiljer sig en hel del från andra romaner. Här får man läsa Mikaels version parallellt med Rebeckas. Det bli lite ”kaka på kaka” – genom att det bli så mycket upprepningar av samma händelser, även om Rebecka och Mikael ser dessa från olika vinklar. Boken är lättläst och språket är lite i enklaste laget, men jag tyckte den var läsvärd eftersom den var annorlunda. Däremot är det ingen bok som kommer att stanna kvar i minnet någon längre tid.

Betyg 3/5 Kristina Simar 20110808 (74) http://blogg.passagen.se/krisim

Kajsa Ingmarssons senaste bok var annorlunda mot hennes tidigare. Hennes tidigare har ett mera lättsmält innehåll denna var litet tung att komma in i. Men tankeväckande.

Betyg 3

En annorlunda berättelse om Rebecka som har bestämt sig för att ta sitt liv, men ångrar sig och stannar kvar och vakar över sin man efter döden. Omöjligt drama om att försöka ställa allt till rätta trots att det redan är på tok för sent. Intressanta, djupa karaktärer och en gripande historia som jag blev tvungen att sträckläsa mig igenom. Vackert budskap.

Betyg 4

Rebecca har en framgångsrik karriär, pengar och en make som älskar henne. Ändå väljer hon att ta livet av sig. Men hon försvinner inte på riktigt utan ångrar sig och hamnar i någon slags limbo där hon ser allt som händer i den värld hon valt att lämna, utan att kunna påverka. Eller nästan utan att kunna påverka, hon kan skapa en förnimmelse av närvaro och kanske tända och släcka en lampa. Hon blir helt enkelt ett spöke. Hon och andra i samma situation är inte färdiga med livet, de vill ta hand om och lindra sorgen hos sina älskade anhöriga. Men vilket är bästa sättet att nå försoning, att hänga kvar och försöka eller våga släppa taget...?

En ojämn feelgood av en av genrens svenska föregångare. Jag gillar inte det numera alltför vanliga skyddsängeltemat där en död person på något sätt övervakar sina nära och kära, utan att kunna göra särskilt mycket nytta. Men det är säkert kul att skriva om. Så de partier som skildras ur Rebeccas synvinkel känns sådär, nästan tramsiga fast ändå sorgliga. Medan de som skildrar makens och vännernas chock, sorg och försök att gå vidare i livet är alldeles utmärkta.
En svaghet är att läsaren inte förstår varför Rebecca tog livet av sig, försöket till förklaring är luddigt och icke trovärdigt. Desto bättre är författarens tydlighet om att självmord är en egoistisk handling som inte hjälper eller befriar omgivningen på något sätt utan kastar ner dem i förtvivlan och skuldkänslor.
Och att den största kärleksgärningen kan vara att släppa taget om den du älskar...

Betyg 3