Recension av Jo Nesbøs ungdomsbok Doktor Proktor och världens undergång. Kanske

Boken är utgiven på Lilla Pirat Förlaget (2010) och innehåller 323 sidor.
Jo Nesbø är den framgångsrike börsmäklaren som sadlade om till författare. Kriminalromanerna om Harry Hole har på tre år sålt i drygt en miljon exemplar i Sverige.

Handling: Detta är den tredje boken om den smågalne uppfinnaren Doktor Proktor. Även denna gång handlar det om den lille rödhårige och speciella killen Bulle, den stavningskunnige och smarta Lise och uppfinnaren Doktor Proktos.
Det du inte vet, har du inte ont av brukar man säga. Och det du nu inte vet är att jorden redan är på väg att gå under. Att vi står inför en invasion från närmsta rymden. Och du har än så länge inte heller hört talas om varför våra strumpor egentligen försvinner ur tvättmaskinen, om anakondan i kloaken, äkta grodmän och andra djur du önskade inte fanns. Månkamelonter och andra otäcka varelser från rymden kommer för bland annat grädda människor i våffeljärn för att sedan äta upp dem. Kamelonterna vill sätta igång ett världskrig som ska börja i Norge och de vill inte starta det själva utan vill att människorna i Norge ska börja döda varandra för att det ska se ut som om det är norrmännen som startar kriget. Nästan alla Norges folk har även blivit hypnotiserade, av vem och varför? Handlingen känns nog lite rörig och det är precis vad den är.

Jag har inte läst några av de andra böckerna om Doktor Proktor och jag hade inte läst denna heller om inte Pirat Förlaget skickat den som recensionsexemplar till mig. Jag är inte särskilt förtjust i Jo Nesbøs deckare om Harry Hole och jag väl inte säga att denna barnbok föll mig i smaken heller. Jag är svensk-norsk, men förstår mig tydligen inte på varken svensk eller norsk humor. Mina döttrar säger att jag inte har någon humor alls och när jag själv tycker att jag är rolig så skakar de huvudet och säger: ”Vad var det för roligt med det då.” Det som gjorde boken ändå läsbar var alla gulliga illustrerade bilder av Per Dybvig, de tyckte jag mycket om. Att boken handlade mycket om Sør-Trønderlag ger jag en extra poäng för. Där har jag tillbringat många av mina sommarlov hos släktingar och jag känner mig lite av en Trønder. Jag vet att de flesta tycker att denna bok är mycket rolig, så du kanske bör läsa andra recensioner som är mer positiva än min innan du drar slutsatsen om boken är värd att läsas eller inte.

Betyg 3/5 Kristina Simar 2011-07-29 (71) http://passagen.se/krisim

Betyg 3