Säääääämst.
Jag vr helt sjuk pepp på att läsa den här boken, den verkade riktigt bra på baksidan men det fanns hur många brister som helst.
Dels så är nästan vart tredje ord på italienska, det är konstiga beskrivningar och dialogerna är katastrofala. Det är en löpande text där Brunetti går och tänker igenom dialogen, typ "Jag gick in till Signora Jacobs och vi utbytte artighetsfraser, hon frågade mig hur det var med barnen och jag svarade med det gamla vanliga, att hon visste hur det var och sedan ledde samtalet in på att..." så var ungefär hälten av "dialogerna" och jag blev tokig!
Sedan skulle Brunetti på något sett alltid ha en syn att kvinnan ska laga mat, ska stäa och barnen ska vara tysta och sköta skolarbetet, allting var som ett fucking schema.
Sedan var det jämt helt osammanhängande och onödiga grejer, jämt frågade han om Vantiello (en annan polis) ville följa med och hitta en potentiellt misstänkt, han ba visst. Sedan så står han i bakgrunden o Brunetti ba "du kan vänta här inne, det kanske är förvirrande om båda två går in" man ba va? varför följde han ens med?!?!?!
Sedan hade alla likadana namn, Luca, Lucia, Guildo, Guitto, VAFAN VEM ÄR VEM?!
Men det som störde mig mest var slutet, det bara avslutades utan någonting, det var som att Leon tröttnade på sin egen historia och bara avslutade den med första bästa hon kom på med.
GAAAH! No more Leon for me thanks!!!