Två människor lever vid foten av ett fjäll, en tredje i staden en bit därifrån, nära varandra men utan att träffas. De delar en fruktansvärd hemlighet, en händelse som ödelade deras barndom. När märkliga saker börjar hända tvingas de att åter möta sitt förflutna. Medan våren övergår i sommar och en omöjlig värme rusar över fjället, drivs de tre barndomsvännerna på olika sätt allt djupare in i en längtan efter något som för alltid har gått förlorat.
Kura Skymning är en berättelse som balanserar mellan vakenhet och dröm, en modern spökhistoria som sträcker sig långt bortom verklighetens gränser.
Utdrag ur boken:
Häromdagen hade ett brev kommit med posten. Det hade väckt en känsla som han inte kunde bli av med. Ett minne. Någonting som han med åren hade lyckats förtränga hade vaknat på nytt, kedjat sig fast under hjärnbarken. Två ansikten hade börjat dyka upp överallt i lägenheten. Gamla skolfotografier låg plötsligt på köksbordet. Två barn med sorgsna ögon, det ena längre än den andra. En överviktig pojke, en liten mager flicka. De stod sida vid sida på alla fotografierna, pressade sig hjälplöst emot varandra. Flickan hade kläder som tillhörde en vuxen, pojken gapade med tänder som stod ut åt alla håll. Rask stod en bit ifrån dem, tittade rakt in i kameran. Hans hår var välkammat, hans vita skjorta struken och ren, hans skor putsade så att de blänkte mot blixten.
Han studerade fotografierna noga. Det var svårt att titta på dem.
De allra äldsta, de från småskolans dagar, visade även ett barn som inte fanns med på de senare fotografierna. Hon stod längst ut i kanten. Hon hade ljust hår som blev vitt på bilderna, hon log snett, hemlighetsfullt. Hennes kropp var slank under klänningstyget, hennes ansikte var fullt av fräknar, ljusa prickar på blek hy. Hennes blick gick rakt genom linsen, blixten brände hål i hennes vita pupiller.
När han vandrade tillbaka från skolan, hem till sin son och hans spöken, smekte vårens blomster förgäves hans rygg.
Rask hade bestämt sig.