Litteraturen tycks aldrig upphöra att överraska mig. Efter att känt mig nästintill lurad och dessutom mycket besviken efter att ha läst Söderbergs, enligt mitt tycke ofattbart överskattade, ”Doktor Glas” var förväntningarna inför läsningen av denna roman minst sagt nedtonade. Desto mer positivt överraskad blev jag av ”Den allvarsamma leken”. Söderbergs språkbehandling är av absolut högsta klass och mot bakgrund av underbara miljöframställningar tecknas bilden av några levnadsöden som känns ovanligt livaktiga. Berättelsen handlar givetvis om den mest allvarsamma leken av dem alla – kärleken. Under en tjugoårsperiod får läsaren följa den till huvudstaden inflyttade värmlänningen och journalisten Arvid Stjärnblom och dennes långvariga kärleksförbindelse med sin ungdomskärlek Lydia Stille. Att denna kärlekshistoria inte kommer att sluta lyckligt förstår man som läsare tidigt, men berättelsen blir inte mindre intressant för den skull, snarare tvärtom. Huvudberättelsen handlar om den heta passionen som efter svek och trolöshet övergår i bitter resignation.

Romanen blev mycket omtvistad då den först publicerades år 1912. Skildringarna av de köttsliga lustarna och otrohetshistorierna inom den stockholmska societeten samt de sätt varmed människorna hänsynslöst utnyttjar varandras tilltro till varandra bröt säkerligen mot många av dåtiden konventioner och kristna normer. I ett fortfarande religiöst rike stadd att sekulariseras utbröt säkert ett sällan skådad moralpanik då ”Den allvarsamma leken” kom i tryck. Just det faktum att läsaren tvingas ta ställning till huruvida huvudpersonens otrohet är klandervärd eller inte gör berättelsen moraliskt kontroversiell. Omkring den heta, skrämmande kärleken mellan de två huvudpersonerna målas en konturskarp bild av det dagliga livet i det tidiga 1900-talets Stockholm. Genom att med hjälp av händelser i omvärlden sätta in berättelsen i det förra sekelskiftets nyskapande tidsanda frambringar Söderberg en mycket realistisk och närvarande samhällsbeskrivning. Jag tycker likväl att romanen tappar mycket av sitt tempo mot slutet i takt med att kärlekshistorien blir alltmer intrikat och olycklig. Denna omständighet kan jag dock ha överseende med då ”Den allvarsamma leken” sammantaget är att betrakta som en mycket bra roman.

Hamnade på 18:e plats då litteraturvetare år 2004 utsåg de tjugo bästa skönlitterära verken på svenska.

Betyg 4

Arvid och Lyda förälskar sig under en sommar. Det är början av 1900-talet och lösa förbindelser är otänkbara. Men Lydia är inte rik och Arvid utbildar sig till lärare samtidigt som han arbetar extra som journalist. Arvid är tveksam inför tanken på giftemål och när hösten kommer rinner förhoppningarna om den eviga lyckan ut i sanden. Lydia gifter sig med en äldre man och Arvid lockas in i äktenskapets garn, men ingen av dem är riktigt lycklig. När de efter några år möts på nytt flammar lusten upp på nytt. Nu är de vuxna och mogna och måste erkänna konsekvenserna i sina handlanden. Kärleken är en allvarlig lek.

Jag tyckte till skillnad från Stigh faktiskt väldigt mycket om "Doktor Glas" som jag läste under gymnasietiden. "Den allvarsamma leken" lockade mig dock genom sitt vackra namn. Kärleken är verkligen allvarsam, Arvid och Lydias historia känns realistisk och gripande. Jag älskar skildringarna av Stockholm och samtiden. Författaren låter berättelsen berätta sig själv och resultatet blir en väldigt smidig bok. De moraliska frågorna, konsekvenserna av ens handlande uttrycks på ett välformulerat sätt. Självklart kan man som modern människa reagera på dåtidens syn på kvinnan, men berättelsens sensmoral är ändå att båda parter drabbas lika hårt, men på olika sätt. Jag tyckte om "Den allvarsamma leken", den gav ett tidstypiskt perspektiv av hur det kunde vara att bli förälskad mot slutet av 1800-talet.

Betyg 4

Den bästa bok jag läst av Hjalmar Söderberg.

Betyg 4

Den här boken grep mig oerhört när jag läste den, kännde mig tom och lurad när jag hade läst ut den. Tycker som många andra att den här är mycket bättre än Dr Glas!

Betyg 5

Kanske den mest gripande kärleksroman som någonsin skrivits på svenska! Det var visserligen ett tag sen jag tog mig an den men jag känner mig fortfarande helt lyrisk. Att Söderberg med enkla språkliga medel lyckas sätta mänsklig smärta på papper känner vi redan till - här bevisar han att han även är en skicklig iakttagare av sin samtid. Klassisk!

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Kärlek, svek och otrohet, inte teman som jag i vanliga fall gillar. Men Söderberg lyckas att skapa ett litterärt mästerskap! "Den allvarsamma leken" var en utav mina främsta läsupplevelser.

Är kärleken verkligen en övergång? Är det verkligen så att vi endast får allt serverat på fat och inte får välja?

Vi lär oss ogilla Lydia, känna medlidande för Arvid och likgiltighet mot Dagmor.

Betyg 5

Arvid och Lydia... får rysningar när jag tänker på deras tragiska romans som Söderberg skildrar så fantastiskt i sin sista bok. Werther kan slänga sig i väggen, Arvids lidanden är så mycket vackrare skildrade, så mycket mer smärtsamma. Boken i sitt esse är den avslutande sidan som jag inte vill avslöja, men fyfan vad tungt det är... Söderberg tillhör Eliten i vårt svenska kulturarv, han är inte att glömma bort!

Betyg 5

Den allvarsamma leken, Hjalmar Söderberg. Första utgåva 1912.

”Jag tål inte den tanken att någon går och väntar på mig”….

Arvid Stjärnblom ansåg att han inget hade att erbjuda den unga Lydia Stille och ej heller var beredd att binda sig. Hon älskade, och var beredd att vänta. Båda drogs till varandra i stunden, men det var farligt. När fadern dog blev hennes behov att bli försörjd större, så hon gifte sig med en annan och flyttade från staden, Arvid blev olycklig. En tid därefter gifter han sig mest av praktiska skäl.

När de tio år senare träffas slår lågan upp på nytt, de inleder ett förhållande. Lydia skiljer sig från sin man och flyttar tillbaka till Stockholm, men hon vill inte ställa några krav, bara bli älskad. Det hela blir ohållbart i längden. Lydia vill så småningom ha mer och i sin kärlekstörst vänder hon sig till andra, detta har Arvid i sin tur svårt att förlika sig med. Samtidigt som han vet att han själv är otrogen mot sin hustru, och mot sin älskarinna är också hans älskarinna otrogen mot honom.

Från början har Arvid många fördomar, som att kvinnan han älskar ska vara oskuld, medan han själv ska ha lekt av sig och fått erfarenhet. Han känner att han vill förföra Lydia i ett tidigt skede, men funderar samtidigt över att om hon skulle säga ja så skulle han kanske tappa aktningen för henne, på samma gång skulle han kanske tappa respekten för sig själv om han misslyckades. Efterhand kunde han tolerera mer och mer från hennes sida, bara för att få behålla henne, hon i sin tur krävde mycket lite till en början, men sedan allt mer. Därför kan jag som läsare både bli upprörd och känna för dem båda, de förändras och utvecklas efterhand som ofta sker i livet. Vi har en tendens att förändras efter situationen.

Jag tycker om hur romanen är berättad. Det är bra dialoger och tankar som känns realistiska och naturliga. Många vandringar på färden, både fysiskt och historiskt. Vad jag menar med historiskt är att författaren flikar in händelser som t.ex. unionsupplösningen 1905 och Oscar II:s död 1907, Strindberg som ligger för döden, det gör att man känner tidens anda. Jag tycker om att följa Arvid på hans promenader genom Stockholms gator där han funderar över kärlekens dilemma, och när han från Johannes kyrkogård blickar upp mot Lydias fönster.
Överhuvudtaget är Söderberg skicklig på att beskriva miljöer utan att det blir för mycket, man får en bild. Det känns som om han är en betraktare som samtidigt kan sätta ord på det han ser och upplever. En bild som fastnat på min närhinna är när Arvid och Lydia från hennes fönster betraktar natthimlen och funderar över vilket håll månen rör sig åt, det är något av en stillhet över det hela.

När det gäller kärlekens mysterium så verkar tiden stå still.

Betyg 4

Den allvarsamma leken räknas som Hjalmar Söderbergs mästerverk, en tidlös klassiker om passion, otrohet och svek. Skildringen av Lydia väckte uppmärksamhet och har väl förblivit omtvistad genom åren. När boken skrevs var hon för modern, först som otrogen hustru, sedan som singelkvinna som tog för sig av den sinnliga kärleken. Senare tiders kvinnor har tyckt att bilden av henne är för negativ och har försökt förklara hennes aptit på män med osäkerhet och trygghetssökande. Missa inte "För Lydia" av Gun-Britt Sundström, en modern version av samma berättelse! Likheterna mellan Lydia och Helga i Doktor Glas är dock slående, bägge gifter sig med äldre män av egen vilja, utan att blivit tvingade av familj eller yttre omständigheter. Och bägge blir olyckliga med sina makar och saknar erotisk tillfredsställelse.

Jag tror inte att det är en tillfällighet att Arvid Stjärnholm har samma förnamn som Strindbergs alter ego i Röda Rummet. Bägge är murvlar, fattiga, idealistiska och får sina törnar av den krassa verkligheten. Och bägges höga tankar om kvinnor krossas brutalt... Arvid har lite sig själv att skylla, han är onödigt försiktig i sin uppvaktning av Lydia i ungdomen och vill promt vänta med att gifta sig tills han fått det bättre ställt ekonomiskt. Men vilken kvinna vill vänta i osäkerhet på en så viktig sak som äktenskap? Lydia lockas av den trygghet som rikedom ger och väljer en annan, medan Arvid luras in i äktenskap av Dagmar, en betydligt mer företagsam kvinna än Lydia på det området. När de väl träffas igen inleder de ett förhållande där bägge är otrogna, Arvid mot sin hustru och Lydia både mot Arvid och sina älskare. Sveket är oöverstigligt och av deras gemensamma framtid blir intet.

Betyg 5

Den var bättre än vad jag hade förväntat mig, Jag som har svårt att läsa denna typ av böcker, hade svårt att lägga den ifrån mig.

Betyg 4

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

En roman om kärlek och otrohet. Den första ungdomskärleken även om den var helt oskyldig biter sig fast i Arvid. Han har svårt att tänka på annat och när tillfälle yppas så glömmer han att nu har hustru och barn. Boken är värd att ta del av.

Betyg 3