Föräldrabesvär innehåller tre essäer av Dagerman om barn och föräldrar. Den första heter "Varför mörda basfiolen" och är en slags kort novell om uppfostran och hur föräldrar lätt försakar sig själva för sina barns skull. Den andra är handlar också om uppfostran men liknar mer ett kåseri där Dagerman väver in sina egna upplevelser som familjefar. Sista novellen är så kort att den känns som en dikt eller möjligtvis en kort saga. Det är en monolog till ett barn som undrar varför hon måste lyda. Det är den här sista novellen som jag fastnade för.

"Så lyder alla varann. Du lyder andra för att andra ska lyda dig. Och nu är det kväll, och flygaren försvinner bland molnen, lydig och snabb. Men du lämnar fönstret och går till sängs. Du lyder mamma för att hon ska kunna lyda dig. Och på köksgolvet står tornet som du byggt. Du vet att alla torn vill växa in i himlen, de vill bli högre än de är. Men de måste lyda byggmästaren. Annars skulle de rasa. (1953)


Föräldrabesvär är en tunn liten bok. Som läsare blir man lite förvånad över att märka att det nästan är en bok om hur skapar en värld där både barn och föräldrar mår bra tillsammans. Dagermans språk är som vanligt underbart men jag är inte särskilt intresserad av barnuppfostran och om folk gör rätt eller fel när de uppfostrar barn som de gör. Att Dagerman sen själv verkar vara rätt ambivalent och egentligen ägna mer tid åt att kritisera viss sorts uppfostran än att uppbygga ett eget system, gör att jag tappar intresset rätt fort. Den sista novellen fångar mig eftersom den är oerhört pedagogiskt uppbyggd. Det är en novell jag själv kommer läsa för mina barn i framtiden när de önskar sig själva vara vuxna och slippa lyda.......

Betyg 3