En god katt förlänger livet är en kåserisamling av Anna-Lena Brundin och Staffan Heimerson. Vi får möta älskade katter, vara med om deras äventyr och höra små ankedoter som både värmer och gör ont i hjärttrakten.
Det var utan att tveka jag valde ut den här boken på Biblioteket. En bok om katter av kattälskare, för kattälskare? Bättre kan det ju knappast bli, tänkte jag och greppade boken glatt. Och visst började det bra, med en inledning om kattälskarens förmåga att se katter i allt, böcker, film som tidningsartiklar. Brundin och Heimerson har därefter skrivit varannat kåseri. De skilda berättelserna varierar från passionshistorier till små roliga ankedoter om allt en katt kan hitta på (och det är, som vi kattälskare vet, rätt mycket). Tyvärr har jag svårt för de tvära kasten mellan tragiska berättelser och roliga historier. Jag skrattar högt två gånger, men sätter skrattet i halsen fler....sånt uppskattas inte. Jag kan läsa en bok om katter som råkat illa ut, men då ska jag vara beredd på det. Stålsätta mig så att säga men denna bok gör att jag blir tagen på sängen flera gånger. Jag får veta mer än jag ville veta. Kanske är det mitt eget fel som förutsatte en kåserisamling med härliga och roliga katthistorier, och därmed har svårt för den allvarliga tonen i vissa kåserier. Men jag har också svårt för Heimersons språk och sätt att föra fram sina historier. Han skriver som Herman Lindqvist - utan dennes roliga poänger! Brundin är bättre, men också hennes berättelser känns ofta tråkiga och ointressanta. Denna kåserisamling får trots sin bra idé bara en tvåa. Det måste finnas mycket bättre berättelser om katter än de som Brundin och Heimerson letat fram!