Såg denna bok för första gången i pappas bokhylla när ja var liten, mindre, i lågstadieåldern, kanska 10 år. Undrade lite vad den gjorde i pappas bokhylla, för ja trodde att det var nån ny Nalle Puh bok. Tao hadde ja ingen aning om va det va. En ny figur antog jag. Tao ENLIGT Puh var väl en konstig titel också. Ja fattade väl inte riktit va det betydde.
Senare fattade ja föstås va de va för en bok. Ja hade länge täbkt läsa den när ja nu o då såg den där i bokhyllan, men de hadde int blivi av förrän nu. O nu vet ja dessutom va tao e. En uppfattning hadde ja ren före ja läste boken, fö ja läste ju trots allt rella till realen. Sista veckan före provet lärde ja mej Kinas o Japan religioner. Sådär att ja verkligen tänkte o fattade... Tyvärr glömde ja bort en hel del. Visst vet ja ännu ungefär va de handlar om, dedär me taoism o konfusianism osv, men nu sku ja nog int kunna formulera de rikit. Men va e taoism då? Före ja börja läsa till realen tänkte ja bara på detdär med harmoni och jing o jang, o de e nog min första tanke fortfarande. Fast Tao enlit Puh nämde nog inget varket om harmoni eller jing o jang. Ja börjar nästan tvivla på att det har med taoism att göra... Men nog e de väl så ändå? De e väl bara så att de e typiskt västerländskt att känna till dedär me jing o jang, o de e kanske sist o slutligen INT de mest centrala inom taoismen.... åtmisntåne int enligt Hoffs bok.
Men vad är taoism DÅ? Ja, de har helt enkelt mycke me Nalle Puh att göra. Denhär definitionen på taosim finns på pärmen: "Att leva utan förutfattade meningar om hur livet ska levas." Sen står de också: "Nasse är vänlig, Ior surar, Kanin räknar ut saker och ting, Uggla spelar värdig [men] Puh bara är. Och däri ligger hans nyckel till taoismens hemlighet." Skulle JAG kunna förklara det bättre? Nej. Men sen kan man ju tillägga att taoism innebär att inte stressa, inte försöka veta för mycket, göra för mycket, lita på att saker blir gjorda o allt ordnar upp sig sist och slutligen utan att man behöver krongla till det... Nalle Puh är alltså en perfekt taoist. Motsatsen till västerlänning. En västerlänning kan inte bli taoist (eller det är i alla fall svårt), för vår värld är så annorlunda, den grundar sig på att stressa, på att göra (i tid) o sånt. Av nåt skäl kom jag att tänkta på citatet från biblen som pappa brukar komma med alltid nu och då: "Den som söker den finner", sa Jesus. Han verkar ju egentligen ha helt fel. Sanningen e ju snarade dethär: "Den som INTE söker den finner". I alla fall enligt taoismen. Och det stämmer ju ofta i rent parktiska situationer ofta. Hur ofta dyker inte en sak som man frenetiskt leteat efter upp när man väl har slutat leta? Men kristendomen e ju också västerländsk, o där måst man göra, för annars blir ingenting gjort o man kommer ingenvart. Så liksom.
Men Nalle Puh då: Han e alldeles underbar! Det var verkligen roligt att läsa av snittena från Nalle Puh-böckerna som fanns i Hoffs bok. Man ser dom nog annorlunda nu än som liten, särskilt när dom finns i en annan kontext (ha, ja har allt läst om kontext). Hoff har nog förklarat både taoismen och Nalle Puh väldigt bra. Ja blev faktiskt väldit sugen på att läsa riktiga Nalle Puh också! Hittade hela 3 exemplar i vår bokhylla, så ja ska nog läsa ett av dom genast när ja får tid. (Får tid. Ha! J har ju så mycke ja måst göra, så mycke annat ja måst läsa. Men de har ja faktiskt. Inte kan ja ändra på min planerade tidtabell bara för Nalle Puhs skull. Men tid kan man ju inte få. Man har tid, o kan int få nån mera tid. Det går inte att vinna tid, inte ens om man hade en mikro (vilket vi inte ens har.)
Have a nice life! Har du gjort någo vettit, eller bara sprungit runt som Kanin?