Gul iris och andra mysterier innehåller åtta små noveller av Christie. Mysterier är HÖGST missvisande. Vi möter i denna samling Poirot endast en gång, medan den udda Harley Quinn (jokern) dyker upp i flera berätelser. Det kanske är lite fel att såga den här boken som jag gjort, och ge den bara en etta. Men jag har alltid höga förväntningar när jag läser Christie och förväntar mig mysterier, inte victorianska kärlekshistorier. Det är nämligen en bra sammanfattning av den här samlingen. Victorianska romantiska och tragiska berättelser. Här möter vi den unga kvinnan vars man dött i kriget och lämnat endast deras älskade hund kvar. Hundan börjar bli gammal och flickan är fattig. Hon beslutar sig för att gifta sig med en av sina ondskefulla friare för att kunna ge hunden mat. Men så dör hunden....
*ler*...melodramatiskt så att det visslar om det. Bra om man gillar sånt, rejält dåligt om man får kvälningar av romantiska utsvävningar. Jag tillhör den sista gruppen....
Slutligen kan jag väl säga att denna samling egentligen verkar författade av Christies alias (glömt vad hon kallar sig). Det hade varit bättre om man vetat det från början istället för att sitta och vänta på mysterieartade upplösningar som resulterar i en eller annan framtvingad tår....