Recension av Bosse Löthéns bok Jag älskar den pojken

Boken är utgiven på Telegram bokförlag och innehåller 294 sidor.

Bosse Löthén är musiker, låtskrivare och var under många år radiopratare i P3. Han har även skrivit fyra barnböcker: Pop och hans pappa klär på sig (2002), Pop och mamma städar (2003), Mamma, pappa och jag (2004) och Tiger och Puma krigar (2006). Alla är utgivna på Rabén & Sjögren.

Handling: Berättelsen börjar 1976. Bosse Löthén är då tolv år gammal och han bor med sina föräldrar och en äldre bror i ett radhus i Bollmora, en förort till Stockholm. Han har det jobbigt både hemma och i skolan. Hemma är hans pappa alltid full och i skolan får han nästan jämt stryk.

Bosses äldre bror introducerar honom för J, en kille som är nästan dubbelt så gammal som Bosse. J har en egen lägenhet i centrala Stockholm och har massor av skivor och i stort sett alla punkskivor som finns. Bosse som älskar punk, blir alldeles lyrisk. J tar med honom till olika punkställen och han köper skivor och punkkläder till Bosse på en Second handbutik. J bjuder på god mat och glass och Bosse tillbringar allt mer tid hos honom. Där slipper han sin alltid fulla pappa och sina plågoandar i skolan.

J lovar Bosse att han ska hjälpa honom att bli en av Sveriges bästa punktrummisar. Han fixar med instrument och andra tillbehör som behövs för att kunna spela på någon ungdomsgård eller liknande. De bildar bandet Skabb 1977. Men Bosse får betala ett högt pris för den hjälpen J ger honom, och vad det är vågar han inte berätta för någon.

Boken är skriven i jagform och i presens. Något som jag tycker ger lite extra styrka i texten. Det här är en sann historia och den innehåller många avsnitt som är jobbiga att läsa. Jag blir väldigt arg på både J och skolan som Bosse går i. Skolpersonalen som inte låtsas se hur Bosse blir behandlad och på J för det han utsätter en tolvårig pojke för. Bosse Löthén har lämnat ut sig helt i denna berättelse och han har skrivit boken på ett strålande sätt. De korta kapitlen slutade alltid på ett sådant sätt att det bara vara att vända blad och fortsätta läsa. En riktig sträckläsarbok som jag läste under en natt, när sömnen inte ville infinna sig.

Betyg 4/5 Kristina Simar 2011-01-14 (02)

Betyg 4