Katten som en gång kallades Tusse

Det var en gång en alldeles vanlig grårandig stadskatt...
Han var knappt mer än en kattunge när han fick följa med sin familj till landet.
Men när hösten kom blev katten kvar – och han blev tvungen att klara sig själv.

Detta är den spännande och lite sorgliga historien om en sommarkatt och hans hårda vinter.

Med illustrationer av Gunna Grähs.

Utdrag ur boken:
Katter, hur gamla de än blir, tror att människor är deras mammor. En mamma som ger dem mat, kelar och leker med dem. Att en del mammor i verkligheten är pappor eller barn spelar ingen roll.
Den grårandiga katten, som kallades Tusse, hade sedan länge glömt sin riktiga mamma. Men någonstans inom sig bar han minnet av att bli slickad. Och för en katt känns människans smekningar på samma sätt som när kattmamman slickar sin unge.

Medelbetyg: