Alltsen det svenska rikets begynnelse var också Finland en del av det, innan det katastrofala kriget mot Ryssland ledde till Rikssprängningen genom den ryska erövringen 1808-1809, vilken även bekräftades formellt genom fredsslutet i Fredrikshamn den 17 september 1809.
När första samlingen av "Fänrik Ståls sägner" gavs ut i december 1848 väckte den oerhört stor entusiasm i såväl Finland som Sverige. Trots att kriget ses ur förlorarens synvinkel kom Sägnerna att få väldigt stor betydelse då diktverket har såväl patriotiska som nationsbyggande aspekter. Runebergs fosterlandskärlek handlar om att med hängivenhet kämpa och arbeta för nationen och inte sälja den. Genom att lyfta fram Finska krigets nesliga historia i ögonblicksbilder och ge krigsskildringarna episodisk anekdotisk form gav Runeberg levande teckningar av folket i krig och skapade på så vis en källa till nationell stolthet.
Det är diktarens förmåga och fantasi det till stor del handlar om i Sägnerna, inte den egentliga historiska sanningen, eftersom Runeberg ville återge krigets anda. Genom att det gått 160 år sen första samlingen gavs ut är det på sin plats med kommentarer till diktverket: Om Runeberg; Ordförklaringar och upplysningar om dikterna; Om finska kriget 1808-1809.
Utdrag ur boken:
Den slöts och kvällen likaså,
dock glödde än min låga,
jag fann så mycket återstå
att forska om och fråga,
så många dunkla föremål.
Jag gick till gamle fänrik Stål.
Han satt på samma plats som förr
och samma syssla skötte.
Jag såg, att ren i stugans dörr
en missnöjd blick mig mötte;
det var, som om han frågt därvid:
Får man ej ens till natten frid?
Men annat var det nu med mig,
jag kom med ändrat sinne:
”Jag läst om Finlands sista krig,
och även jag är finne.
Min håg blev tänd att höra mer.
kanhända får jag det av er?”
Så var min hälsning. Gubben såg
förvånad upp från noten,
en glans uti hans öga låg,
som om han stått för roten:
”Jo, därom kan jag ge besked,
om herrn så vill, ty jag var med.”