Som det framgår av titeln rör sig handlingen runt en dag i lägerfången Ivan Denisovitjs liv. Iskallt, utan sentimentalitet och inte alls populärt bland gubbarna som höll i rodret under sovjetregimen. Solsjenisyn fick motta nobelpriset.

Betyg 4

Detta är en bok som dröjt sig kvar länge i mitt minne. Den är skriven i ett stycke (alltså utan några kapitel).

Man får följa lägerfången Ivan Denisovitj i en dag av hans liv. Han är dömd till straffläger i åtta år (vissa fångar har tio-års-straff och vissa femton år).

Det är kallt och eländigt och fångarna får inte tillräckligt med mat för det tunga kroppsarbetet de måste utföra. I lägret är det tjänster och gentjänster som gäller. Att samla på sig lite fördelar är alltid bra då kan man byta till sig mat eller tobak m.m.

Även om förhållandena är extrema så finns det genom hela boken en underton som är mycket upplyftande. Ivan arbetar med glädje och är lycklig över det lilla han får. "Det kunde ha varit värre" skulle man kunna säga är ledmotivet för den här boken (fast att det inte kunde det egentligen).

Mycket, mycket bra bok. Läs den det råder jag dig till

Betyg 5

Vilken jobbig bok! Man kunde aldrig värja sig för sina egna känslor, något jag brukar vara bra på annars, det är sällan en bok lämnar så stora sår efter sig. Det är ju också en kort bok, men det tog låång tid att komma igenom den. Den har inga kapitel, ingen egentlig början eller slut, det råkar bara vara en dag bland många andra i Ivans liv, en vanlig dag i fånglägret. Just den här dagen är dock rätt bra, han får havregrynsgröt till middag, en cigarett och han slipper straffcell.
Han somnar nöjd på kvällen.
Håller också med föregående recensent att undertonen av att "det kunde ju ha varit värre" är ständigt närvarande. På ett cyniskt och svart vis.

Betyg 4

Precis som titeln antyder får läsaren följa Ivan Denisovitj under en dag som spenderas i ett ryskt fångläger, där han placerats på grund av spioneri. Det som känns så speciellt med denna lilla (men ändock stora) roman är att de förväntade beskrivningar av hårda miljöer, pennalistiska fångvaktare och medbrottslingar som är allt annat än goda medborgare i mångt och mycket uteblir. Och detta är absolut inget negativ för boken i dess helhet, utan tvärtom bidrar till att skapa en känsla av autenticitet och cynisk klarhet.

Precis som tidigare recensenter nämnt är undertonen i hela boken ”det hade kunnat vara värre”, vilket i alla fall hos mig skapar en tryckt känsla, och visar den vanmakt som kan infinna sig hos människor som lever under förtryck. Ivan är nöjd så länge han får äta sig mätt och kanske ibland kan få sig en cigarett. Det skapas också en melankolisk känsla då det ofta påpekas att Ivan suttit inne i 8 år, och att han har två år kvar på sitt fängelsestraff, alltså har han då han sonat sina brott tillbringat tretusensexhundrafemtiotre liknande dagar i fängelset. Emellertid når boken inte upp till toppbetyg, mycket på grund av dess omfång, den hade gärna fått vara lite längre för mig, jag var vid slutet nyfiken på hur Ivans framtid gestaltade sig. Hade han klarat sig utanför fängelsets murar?

Betyg 4

En av de bästa ryska böckerna jag läst. Det är kallt, hårt jobb och ont om mat. Gulag är inget för mig :-)

Betyg 4

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

En chockerande viktig bok. Betydde mycket för alla de som drabbades.

Betyg 5

vilken dag eller :denna dag ett liv, det var en bra dag men ett fruktansvärt liv och det har hänt många människor i verkligheten, en bok som skall läsas när man vill komma i kontakt med sin empati.

Betyg 5

Läste den här i skolan och den var ungefär så bra som jag förväntat mig, dvs. helt okej. Författaren lyckas bra med att få "en vanlig dag" att bli intressant och boken blir aldrig långtråkig. Extra intressant blir det ju då den är delvis självupplevd. Inget jag kommer läsa om men jag rekommenderar den i alla fall.

Betyg 3

Det är inte förrän man förlorar något, som man inser dess värde och i den här boken handlar det främst om förlusten av friheten som har blivit ersatt av ett hierarkiskt korrumperat system. Boken påminner till en viss del om evolutionen, antingen så anpassar man sig till de nya konventionerna, eller så går man under. Men livet i sig själv är en ständig evolution, där man får anpassas till olika situationer och människan är för det mesta lämpad till att klara av detta. I det här fallet är det dock taget till en mer extremare och mer inhuman miljö.

Med begränsade resurser blir dock lyckan mer överkomlig, såsom Sjuchov sammanfattade hur hans dag hade varit. Kanske det är det som är huvudingrediensen som vi för det mesta befinner oss så långt ifrån: begränsningen. I Sjuchovs värld var det enda som krävdes för lycka lite tur, slughet och lydighet.

En dag i Ivan Denisovitjs liv är en långsam och grå bok, ungefär som en höstdag. Men trots att det bara handlar om en dag får man inte bara reda på vem Sjuchov är, utan även några i hans närhet, strafflägrets system, situationen, etc. Det behövs kanske inte att skriva om mer än en dag, när de flesta dagarna ändå är så lika och går in i varandra, ibland värre, ibland bättre, men för det mesta lika. Det enda större som skiljer dagarna från varandra är att man en dag inte är i livet.

Betyg 3

En dag i Ivan Denisovitjs liv, Alexander Solzjenitsyn. Utgiven 1970 i översättning av Hans Björkegren

”Som alltid klockan 5 på morgonen slog man revelj vid stadsbacken – med hammare mot räls.”

Så börjar ännu en dag i fånglägret. I vanliga fall hade Ivan utnyttjat halvtimmen innan uppställning med att göra sig extraförtjänster, den halvtimmen var hans egen tid, inte statens. Men idag kände han sig inte kry, hela natten hade han känt sig febrig. Nu hade han bara en önskan: att det inte skulle bli morgon.

Livet i lägret var hårt,det rådde hierarki, det var långa och slitsamma arbetsdagar, dålig mat och kyla. Men Ivan brukade göra det bästa av situationen och var ofta nöjd på kvällen när han intog sin kvällsmat. Men den här dagen hägrade inte, ut i kylan till ett nytt byggprojekt på ett bart fält, där det inte skulle finnas någonstans att värma sig på en månad. Enda sättet att hålla värmen var att slita som en hund.

Ivan eller Sjuchov som han kallas drog filten tätare om sig och låg kvar, vilket skulle straffa sig. Istället för sjukstugan som han funderade på att försöka med fick han straffkommendering att skura ett golv, men först skulle det hämtas vatten i en igenisad brunn och sedan in och skura. Sjuchov var rädd om sina filtstövlar, skulle de bli blöta skulle han förfrysa fötterna när han kom ut. Och någon sjukskrivning blev det inte heller, kvoten av två var fylld. Så började Sjukovs dag, denna dag.

Sjukov hade blivit internerad efter att han ogrundat blivit anklagad för förräderi, detta hände även författaren Solzjenitsyn så stoffet bygger på egen erfarenhet. Sjukov med kamrater blev infångade av tyskarna vid Nordvästfronten, efter några dagar i fångenskap lyckades Ivan och fyra till rymma, han och en kamrat klarade sig hem, de andra blev skjutna. Hemma blev de inte trodda, utan anklagades för spioneri och det var bara att välja, erkänna eller hamna i träfracken.


En dag i Ivan Denisovitjs liv från morgon till kväll, vad innehåller den? Det är en kamp för överlevnad, att ha torra fötter, inte förfrysa sig, hårt arbete i kylan, dålig mat och en rådande hierarki. Men det är också kamratskap, solidaritet, tankar och glädje över små smulor. Allt skrivet i ett svep utan kapitel och man sugs snart in i berättelsen.

Det är mycket tankar i Ivans huvud, hur han ska fördela upp brödransonen och sy in lite i kappan för framtida bruk. Vara till hjälp och på det viset förskansa sig om gentjänster. Han funderar mycket på familjen där hemma och om hur det ska bli när och om han kommer hem igen, han har en ganska nedlåtande syn på vakter och högre befäl. Men det finns också vänskap med medfångar, de hjälper och skyddar varandra. Trots det hårda klimatet i lägret behåller Ivan sin värdighet, det är den känslan som sätter sig.

Betyg 3

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Jag tycker att den var bra men sorglig. De får verkligen leva ett riktigt tufft Iiv som fånge i Norrtälje . Det verkar som bra stämning stundtals men det är inte lätt.

Betyg 3